magdalenita

På ett dygn har jag gråtit fyra gånger. Igår när jag pratade med Mau i telefon, för att jag saknar honom. Sen när jag stötte på Sofia på väg hem igår kväll, för att jag inte träffat henne på ett tag och saknar henne. Sen när jag kom hem inatt hade jag fått ett mail av My, då grät jag igen. Vad är det för fel på mig?!! Herregud. Men det handlar inte om dem. Det är allmänna tårar tror jag. Jag längtar hem.

Konsigt det där. För var dag som går här känner jag mig lyckligare och lyckligare men det är en lycka med ständigt dålig samvete över att bo så långt borta, och en ständig saknad efter min familj.

Fjärde gången då? Jo jag skar nästan av mig fingret nyss med den nya vassa kniven som pappa köpte förra veckan.. aaaaaahh.. Värst vad svårt det blev att skriva med ett stort bandage på vänster pekfinger.