magdalenita

Jag kommer hem den 21 december och stannar över nyâr till den 4 januari. Jag hade köpt biljett med Sterling men det gick ju som det gick med det. Lyckades dock fâ biljetter med SAS till ett bra pris samma dagar sâ det ordnade sig iaf..

Sitter pâ jobbet och det gâr lika lângsamt som igâr, vi svär i kapp här..

Jo jag har det ganska bra här nere fortfarande. Jobbar och tränar och så har jag börjat gå ut lite mer igen. Jag hade en period då det inte alls kändes speciellt kul men nu har jag roligt ute igen. Mau öppnade en restaurang i torsdags och Sofia, Mayka och några fler jobbar så jag känner att det är det givna vinterhänget för mig. Grym mat, schysst bar och fina vänner, kan ju inte direkt be om så mycket mer.

Det känns som om jag vill sammanfatta vad jag gjort senaste tiden men jag tror jag struntar i det och kör på som vanligt. Idag har mitt huvud snurrat sig tokigt och jag har svurit högt över det lituanska språket. Fasen vilket jobbigt språk, det finns tusen olika typografiska regler och alla är helt ologiska. Dessutom så jobbar vi mot en server i sverige som har krånglat hela dan, hakat upp sig så att vi har jobbat i slowmotion.
 
Jag har en date på torsdag också =) Jag kan egentligen inte säga att jag är så jätteintresserad men jag som faktiskt blivit något av ett proffs på att säga nej tack (read - du kan dra åt ***) kunde inte hitta på några ursäkter när han frågade efter mitt nummer. Och när han senare ringde så lyckades jag heller inte dra mig ur och bara det gör mig lite intresserad. Han måste uppenbarligen ha någonting som gör att jag inte säger nej tack, nästa.. Vi får se. Uppdatering på torsdag.

Aj, förlåt att jag inte svarat er! Här är min mail i vilket fall: [email protected] om ni undrar nåt om kursen på internationella skolorna.. Kort kan jag säga här att jag tyckte att det var en jättebra kurs och jag rekommenderar den verkligen för er som vill komma ner hit och förättra er spanska. Mycket bättre än en vanlig språkkurs.. Men skriv gärna om ni har några specifika frågor.

Väckarklockan var ställd på 06.30 imorse. En söndag!! Jag kan inte komma ihåg att jag någonsin klivit upp så tidigt en söndag. Och här nere så brukar jag sitta på metron på väg hem från krogen vid den tidpunkten. Men och andra sidan så får jag alltid ångest att vara på väg hem samma tid som andra kliver upp så det var skönt att vara på andra sidan så att säga..

Klev iaf upp för att åka ut till Castelldefels och springa. Sträckan i sig var ganska trist förutom delen när man sprang bredvid havet. Jag var faktiskt tillräckligt pigg för att hinna njuta av utsikten. Mitt mål var att springa under 50 minuter (10kilometer) och jag sprang på bra och vid 7 kilometer så låg jag bra till i tid. Sedan vid 7.5 kilometer så svänger hela klungan av ut på stranden! Vi var tvungna att springa ungefär 200 meter i blöt sand och när jag kom upp på asfalten igen så tog det ett tag innan jag kunde komma in i samma rytm igen jag gick i mål på 50.39.. Så nära men fan att jag inte lyckades.. Nästa gång ska jag under 49..

Jobb, jobb, jobb. Träning, träning, träning. Så, kort sammanfattning av senaste månaderna. =) Nu börjar jag komma in i jobbrutinen och jag trivs jättebra med att kliva upp halv åtta varje morgon.. So far iaf.

Jag har hunnit springa två tävlingar sen sist också. Den första var La cursa de la Merce som jag och Lauren sprang på 53 minuter (10 kilometer), den andra sprang jag i söndags, la cursa de la Barceloneta, men den fick jag springa ensam för Lauren har nåt fel på sina hälsenor och får inte träna just nu. Det var iaf 11 kilometer som jag sprang på 56 minuter. Jag var så nöjd och stolt när jag kom i mål och nästa 10 som jag springer ska jag nog klara på under 50 min. Vi får se, den är på söndag i vilket fall. Mina kompisar här nere tror att jag fått nåt fel. De kan verkligen inte förstå min nyförälskelse till att idrotta. För mig känns det bara som om jag börjar ta igen för borttappad tid de senaste åren. Jag mår verkligen så mycket bättre än vad jag gjort på väldigt länge.

(Tack Biggan för att du skickade kommentaren så att jag kom ihåg min blogg)

Hittade ett par skitsnygga stövletter igår på Lefties, de säljer typ andrahandssortering från Zara, Mango och lite andra spanska märken. De hade iaf en massa jättefina skor från Zara för runt 20 euro. Så igår när jag kom hem så ville jag testa skorna med mina nudie-jeans som jag köpte i januari och som jag inte använt sen i maj (funkar inte med byxor här under sommaren) men de gick inte att få över låren!! Vad deprimerande. Det konstiga är att jag känner mig smalare eftersom jag har mer muskulösa ben nu men det här funkar i vilket fall inte så idag har jag startat en inga kolhydrater-diet. i oktober ska jeansen sitta som ett smäck. Så jag har två mål till oktober, milen under femtio minuter och glida in i mina 28:or. Ska utnyttja att jag bor med Lauren.

Första dagen började i vilket fall med ägg till frukost och sallad och köttbullar till lunch sedan en tarmsköljning en sådär två timmar efter lunchen. Köttbullarna måste ha varit dåliga för precis samma sak hände igår kväll när jag åt dem. Kopplade det aldrig till att det var nåt fel på maten så jag tog med resten av köttbullarna till lunch idag. Mådde så illa.. men men.. effektiv start på bantningen eller hur?

I en söndagsångestanda har jag anmält mig till två springtävlingar på 10 kilometer vardera. Den första är La cursa del Mercè som är tre veckor och det är egentligen en träningstävling för Medelhavsmaraton som jag ska springa i oktober. Under 50 minuter ska jag springa på har jag bestämt mig för men det är lite svårt att träna inför den för jag har liksom ingen kolla på avstånd. Tror att jag ska köpa en sån där grej som Nike har tll I-poden, läste nånstans att man inte behöver ha nike-skor utan att man lägger sändaren under sulan i vilken sko som helst. Verkar ju grymt. Avstånd, hastighet och allt.

Tror att jag ska ta cykeln ner till Maremagnum och kolla in lite kläder om de har öppet. Är svältfödd på att gå i affärer.

Det gick väl sådär va att börja skriva blogg igen. Internet har fuckat hela veckan. Men nu har jag hittat en plats på balkongen i köket där det verkar funka.

Försöker vakna till liv, har inte riktigt vant mig än vid att vara fredagstrött som en vanlig arbetare. Men vad skönt det är måndag till fredag. Så underskattat. Och det är skönt att ta det lugnt på veckodagarna, jag har fått in en riktigt bra rutin med träningen och tränar typ fyra gånger i veckan nu. Två gånger styrka och minst två springrundor. Jag tränar inför Medelhavsmaraton den 18 oktober =) Man kan nämligen springa en bit av loppet om man vill, 10 km längs havet.


Nu är kylen fylld av coronitas och det ska bli fajitas till middagsmat tillsammans med Alex, Lauren och Angela.

Förra helgen cyklade jag och Lauren på en utflykt norrut från Barcelona. Nästan 5 timmars snabb cykling. Den här helgen är hon hemma i Glasgow över helgen och jag ligger i soffan med jordgubbsnören, smörcroissanter och coca-cola zero. Kom tillbaka Lauren! Hon är den bästa flatmate jag haft, har så bra inflytande över mig. Men i helgen så dansar jag på bordet..

Jag har saknat min blogg så mycket de senaste månaderna men ändå har jag inte ens kunnat gå in och kolla, än mindre skriva. Lite kort kan jag väl säga att hela våren och försommaren bara handlade om Toni.. Det slutade med att jag bestämde att det bästa för mig var att göra slut med honom, låta honom flytta iväg för att växa upp lite och koncentrera mig på att bli glad igen. Och nu ett par månader senare så måste jag nog säga att det var ett bra beslut, det bästa jag kunde ha fattat och det känns så skönt att det var JAG som bestämde. Att det inte tog slut för att han åkte iväg eller för att han inte ville utan för att jag valde att jag vill vara lycklig. Ju äldre man blir desto snabbare tror jag att man måste fatta besluten. Är jag lycklig? nej, ok då måste vi ändra på nåt. Hej då. Bim bam. Next..

Mamma hoppas för övrigt på att Next kommer att bli en snygg svenne som åker ner till Barcelona och erövrar mitt hjärta. Vi får se, kan inte säga att det lutar åt det för tillfället.

Lauren som jag bor med har en teori. (Hon har egentligen ganska många teorier men det här är en av favoriterna som hon gillar att berätta för mig.)

Hon säger att det finns en kemisk substans som släpps ut i kroppen två gånger under ditt liv. När du föds och runt ditt tjugoåttonde år. Denna kemiska substans, reaktion, vänder upp och ner på allt du vet och gör att du fattar stora beslut och ändrar ditt liv, oftast till det bättre då de flesta förändringar i slutändan är bra för dig.

Så vad säger ni?! Ligger det någon slags sanning i det här. Det är ju väldigt många som bryter upp långa relationer i den här åldern, byter jobb, flyttar. Det känns som en brytpunkt på något sätt. Förändra, ta steg framåt, utvecklas, ändras..

Mitt tjugoåttonde år har börjat strålande i vilket fall. Jag tror att det här är mitt år, och ni ska få följa det igen. Välkommen tillbaka till bloggen!

1 timme 4 minuter.. Jag är väldigt stolt. De första tio minuterna så gick det bara att gå eller halvspringa så om det varit mindre folk hade nog jag och Lauren sprungit de 11 kilometerna på mindre än en timme. Men det var väldigt jobbigt måste jag säga. I den sista backen upp till olympiska stadium på Mont Juic så var det sjukt jobbigt men Lauren pressade och hejade på mig. För första gången i mitt liv så har jag sprungit 11 kilometer utan att stanna en enda gång!! yihoooooooo. det bästa var att springa ett varv inne på stadium.. lekte lite kluft där inne, sprang ärevarv och slängde kyssar till tomma läktare. När vi sedan kom in till målet på Plaza catalunya så sprang vi hand i hand med armarna uppe..hahaha.. som två blonda fån..

jag är tillbaka!

nu är tiden inne för dagens höjdpunkt. Lunch! Hur mycket mat som helst för nästan inga pengar alls.. IKEA-style..

Sitter pâ jobbet och har lyckats sno ât mig en dator. Det är en aning jobbigt mâste jag säga att flytta runt. Fast det värsta är att att det bara finns Photoshop och Indesign pâ en av datorerna vilket gör att vi mâste slâss om den. Men men det gâr bra. Igâr gjorde jag klart en liten bok som jag jobbat med de senaste tvâ veckorna. Vi ska ge den till hela personalen den 23 apri dâ Katalonien firar Sant Jordi. Enligt tradition sâ ger tjejerna en bok till sin kille och killarna en blomma till sin flickvän, nât som jag dock vägrar gâ med pâ. Vem vill ha en ros om man kan fâ en bok!? Men det har ändrats de senaste âren och nu ger man varandra det som faller en in.. I âr vill jag ha Carlos Ruiz Zafón nya "El juego del ángel" som kommer ut imorgon. Den utspelar sig just innan "Vindens skugga" och nâgra av karaktärerna dyker upp i den nya ocksâ. Längtar efter att läsa den, och pâ spanska den här gângen.

Jag har märkt att det tar ett tag att ställa om mina bloggvanor när resten av mitt liv ändras. Sedan jag började jobba på IKEA så har jag ingen tid över känns det som. Jag kliver upp sju på morgonen som en vanlig människa och när jag  kommer hem från jobbet så har jag bara energi till att kanske gå på gymmet, middag, lite tv och sedan sova igen. Jag märker att jag levt här i någon slags fantasivärld under tre års tid. Men jag är väldigt glad att det håller på att ändras. Nu är det bara att hoppas på att det fortsätter såhär och att jag slipper gå tillbaks till skitjobben igen till sommaren.

Anyways.. tror att jag är redo att skriva igen.

Monstret lever!

När jag och Marja gav oss iväg på cyklarna ikväll så kände jag mig som elva igen och cyklade ut en mörk höstkväll för att "spana". Jag hade på mig stövlar, min rosa kånken och luften var rensad efter regnet. Veckans härligaste - ljummen vind och en snabb cykel.

Middag, köttfärslimpa mexican style.