magdalenita

..eller rättare sagt i Sitges. Woody Allens nya film ska spelas in här och det samlas skådisar runt stan. Woody själv bor på hotel Arts där även Thierry Henry bor för tillfället. Scarlett Johansson har hyrt ett "amazing" hus i sitges där hon ska tillbringa de närmsta månaderna. Fem våningar högt lyxhus med pool och utsikt över hela sitges. Och hur kan jag då veta om att det här huset är så "amazing".. Jo, Rachel, en tjej från min spanskaklass förra året, är kompis med Scarletts privata assistent som kom hit några dagar innan för att kolla in att allt var i ordning. Så Rachel bad Mau hjälpa henne med lite allt möjligt så han var givetvis snabb med att hänga på o kolla in huset. Typiskt mau.. och nu är det enda man hör, Scarlett hit Scarlett dit.. Ska bli spännande att se om man stöter på henne i nåt sammanhang nu framöver.. Eller kanske Penélope Cruz, eller Javier Bardem.. "Midnight in Barcelona" är arbetstiteln..

Nu ska jag släpa mig till sängen och försöka sova. Imorgon blir det ännu en liten utflykt utanför stan. Det som är bra med Marlborokampanjen är att jag får se byarna.

Var på casting för Bread and Butter (modemässa som börjar på onsdag) imorse. Min andra casting jag har gått på på. Den första var för Marlborojobbet och kändes väldigt bra. Jag blev vald på en gång och när jag kom tillbaka senare under dagen så undrade jag om de verkligen sagt rätt till mig. Alla var smala långa tjerer, alla utom jag. Jag måste ha varit grymt trevlig helt enkelt.

Idag gick inte lika bra. Klev upp vid niotiden och 25 över nio slog jag på datorn och såg att jag fått ett mail om att komma på castingen. Den var klockan 10 och jag skulle komma "guapisima", assnygg. Jag var tvungen att slänga mig in i duschen och när jag sminkade mig hade jag fortfarande märken efter kudden kvar på kinden. Jag hann dit iaf men det finns nog inte en möjlighet att jag blir vald. Jag vände nästan i dörren när hon på agenturen sa att vi förmodligen skulle behöva prova kläderna och att vi skulle använda superkorta shorts under mässan... som tur var så slapp vi prova nåt men Italienarna tog en titt på mina tjocka ben och tänkte nog att de är bäst om de stannar där, gömda i jeansen..

Jag berättade för inte så länge sedan för Toni att många svenska ungdomar åker till Norge för att rensa fisk och tjäna pengar. Och nu har ju han såklart fått för sig att han vill göra det. Egentligen inte så mkt för pengarna som för att träna engelskan. Hur mycket engelska de nu kan i fiskefabrikerna i norge går ju att diskutera. Jag kan inte säga att jag är jättesugen på att han drar till Norge, vill mycket hellre att han är kvar här eller att han åker med mig till Sverige. Så ikväll föreslog jag att han istället skulle åka till Sollefteå och jobba en månad med att sätta plant. Lysande idé, eller hur! Så kan ingen med skogsägarkontakter hjälpa mig fixa ett jobb åt en liten katalan med väldigt gullig engelska. Det verkar vara det enda sättet att få med honom till sverige.

..alkolist.. pinsamt. Förlåt. Ska inte hända igen. ho hoo ho ho ho ho..

jag har en plan. Innan september ska jag ha ett riktigt jobb. Ett jobb med kontor. Ett jobb som inte går ut på att göra absolut ingenting. En annan plan är att komma igång med att skriva igen. Idag är kanske dagen.

Vad har jag hunnit med sedan sist. Jobbat på stranden tills jag fick nog av att ha en alkolist till chef och sa upp mig. Efter det har jag sålt mig dyrt. Inte min kropp men väl mina principer har fått ge vika rejält. Har senaste veckan jobbat med en reklamkampanj för marlboro.. Och då jag säger jobbat så menar jag på lägsta nivå, ute på fältet så att säga. I diverse tobaksbutiker ute på vischan i Katalonien. Vad gör man inte för pengar när det kommer till kritan? I övrigt så har jag jobbat på en bilmässa som värdinna och incheckning till ett kryssningsfartyg. vad kommer härnäst? Nåt bra måste jag har förtjänat snart.

Det är påtryckningar om min blogg. Från er, men främst från mig sig. Jag behöver egentligen sätta mig här varje dag. Känna att jag gör nåt som är mer kreativt än att le och vara trevlig som hittills varit det enda jag tjänat pengar på här. Det som drar mig ner är ju min egen lathet. Jag har alla förutsättningar i världen men de ligger bara där outnyttjade. Nu känner jag dock att botten är nådd. Och på botten står jag i röda plastyxor med revärer på sidan i värsta bikerbrudslooken och promotar ett företag från en bransch jag en gång svurit på att ALDRIG jobba för.