i skolbänken
P J Anders Linder skrev en bra ledare i svd igår. " ...En annan gäller regeringens ideologiska budskap. Borgerliga skolpolitiker talar numera gärna om ?kunskapsrätt? och ?garantier?, men det är att lova mer än de kan hålla. Det kan finnas rätt till undervisning men aldrig till kunskap, eftersom inte ens en Jan Björklund i högform kan stoppa in lärdom i huvudet på människor mot deras vilja...." Mer här.
När jag gick i skolan så frågade mina föräldrar praktiskt taget aldrig om mina betyg. Inte vad jag kommer ihåg iaf. De var nöjda så länge jag gjort mitt bästa. (Vilket jag i och för sig inte gjorde så ofta) Det som däremot sitter fast i mitt huvud är hur viktigt pappa tyckte det var lära sig. Det handlade aldrig om betyg, det handlade om att få de kunskaperna man behövde och framför allt ville ha. Jag tror att det är skolans och föräldrarnas största utmaning, att få barn att törsta efter kunskap. Och att få dem att förstå att det inte är något som slutar när du tar studenten eller examen från universitetet.
När jag gick i skolan så frågade mina föräldrar praktiskt taget aldrig om mina betyg. Inte vad jag kommer ihåg iaf. De var nöjda så länge jag gjort mitt bästa. (Vilket jag i och för sig inte gjorde så ofta) Det som däremot sitter fast i mitt huvud är hur viktigt pappa tyckte det var lära sig. Det handlade aldrig om betyg, det handlade om att få de kunskaperna man behövde och framför allt ville ha. Jag tror att det är skolans och föräldrarnas största utmaning, att få barn att törsta efter kunskap. Och att få dem att förstå att det inte är något som slutar när du tar studenten eller examen från universitetet.
Kommentarer
Postat av: Jerry
Tvärtom för min del, jag hade till och med ett belöningssystem där varje 5:a var värd 500 spänn medan betygen 1-4 inte gav ett rött öre.
Men så har jag idag en något ansträngd relation med mina föräldrar också.
Mot bakgrund av detta kan jag bara hålla med dig i dina iakttagelser kring det hela: En motiverad hjärna är i allt väsentligt en mottaglig hjärna.
Trackback