magdalenita

Fick kommentar på min text som jag skrev förra veckan. Läraren skrev; Det verkar som om att du är journalist. Du använder dig av ett väldigt journalistiskt uttrycksätt. Mycket bra!..

Tror han att jag är född i farstun eller?! Får man en uppgift att skriva ett reportage så gör man väl det. Nej men om jag ska vara ärlig så gläds jag väldigt mycket åt mina fina resencioner. Det stärker mig. Är inte direkt bortskämd med fina ord från min skoltid.

Jag har två kommentarer från lärare som etsat sig fast sedan gymnasietiden. Den första är min engelskalärare som säger efter ettan att jag förmodligen inte kommer att klara av engelska B kursen för jag är för dålig i engelska. Bra peppning, eller hur? Dessutom så var jag inte dålig i engelska, tyckte bara att det var hemskt att prata när jag inte pratade perfekt.

Den andra kommentaren hänger fortfarande över mig och knackar på min axel som en ond ande. Det var i ettan eller tvåan och jag hade haft prov i naturvetenskap vilket inte var mitt starkaste ämne. Mest för att jag aldrig öppnade böckerna. Pappa, som jobbade på samma gymnasium frågade min lärare Inga-Britt efter provet hur hon trodde det gått för mig. Hon svarar; "Hmm, jaa, jag vet inte MEN hon är ju i alla fall söt att titta på." Det var ju givetvis inte sagt till mig personligen så hon kan väl inte riktigt få skulden till att det plågat mig sedan dess men faktum är att det gjort det. Detta är mitt livs stora komplex och min och min systers favoritämne att diskutera. Söt men inte direkt smart. Usch, det gör ont att skriva trots att jag vet att det inte ens är i närheten av sanningen.

Jag är smart, och söt.. Behövde bara säga det. Så ni vet liksom.