magdalenita

Idag sâg jag en en cowboypunkare ligga pâ plaza Revolucio och lapa sol. mmm.. det är sant, bild kommer när jag hittar sladden till min mobil och uppkopplingen börjar funka hemma. Jag önskar mig en liten digitalkamera i julklapp, ok?! Min är jättebra men jag vill ha som jag kan ha i fickan hela tiden. Det finns sâ mânga vardagsgrejer jag vill visa er. Blockflöjtspunkarna tex, de finns mest här uppe i Gracia även om de ibland villar sig ner i metron och spelar sig mot centrum. De ser ut som typiska barcelonapunkare med sina rutiga byxor,alternativt randiga lângkalsonger, kängor, hâret osv.. Sedan sâ har de sin blockflöjt som de använder för att tjäna lite slantar. Blockflöjtspunkarna är asroliga, jag hoppas att jag har med kameran nästa gâng jag ser en.

Nu sitter jag pâ mitt internetcafé/videoklubb och det verkar som om de äntligen hittat filmen som de trodde att jag inte lämnat tillbaka. Sâ nu är min skuld borttagen och jag kan hyra igen! Tur för dem det. Gick till kontoret tidigt men det var ingen där, typiskt.

Imorgon ska jag och Toni kanske âka till Sitges. Sitges ligger nâgra mil söder om Barcelona och är en riktigt sommarort. Tonis föräldrar har ett hus/lägenhet där. Jag vet inte vilket eftersom man säger casa om allt här. Igâr när vi pratade om att âka dit i helgen sâ varnade han mig för att det var sâ vansinnigt kallt i Sitges att vi skulle behöva vara inne hela tiden. Ok att det är hög luftfuktighet men det är trots allt typ 15-18 grader! Vad roligt det vore att ta med honom till Sverige, hahaha.. han skulle nog dö. Hoppas att vi âker dit imorgon. Jag älskar byar vid havet, speciellt pâ vintern. Det är sâ vackert. Om vi âker tar jag med kameran sâ ni fâr se.

Jag har bara uppkoppling vid korta tillfällen här hemma. Lite irriterande men det funkar. Kollar mer på tv då bara, vilket i och för sig är bra för min spanska. Nummer 1 på spanska topplistan var idag och förra gången jag såg också Ricky Martin ft Chambao. Lyssna och förklara för mig varför spanska artister ska byta språk till engelska. Jag förstår iaf inte. Och lyssna på tjejen. Flamencosångerskor är fantastiska..



Maria och Johan kommer hit om ett tag. Vi ska käka och dricka vin hade jag tänkt. Igår kväll så mötte jag upp med Toni efter jobbet. Vi gick på Gracia runt på jakt efter varm choklad. Det visade sig finnas ganska många ställen men bara ett som var öppet. Tisdagar är långsamma dagar i Spanien. På tisdagar och söndagar ska man bara var med nån man tycker om och göra absolut ingenting. lata dagar.

Idag så tog vi nya bilder på oss själva till tidningen. Usch och fy och blä vad fult.. Det är konstigt vilken annan bild av mig själv jag har i mitt huvud. I mitt huvud är jag relativt snygg med kurvig kvinnlig kropp. I verkligheten så så visade det sig att jag ser ut som en uppsvälld kort ganska ful tjej.. Aldrig mer ska jag ta studiokort. Ska nog sluta kolla mig i spegeln också, och låtsas att jag ser ut som jag gör i mitt huvud.

I övrigt var dan bra, det är lite svårt att hinna med att träffa Maria och Johan när jag jobbar här uppe i Gracia men de verkar klara sig fint ensamma. Idag var vi och käkade lunch på mitt favorittapasställe och sen en promenad innan de gick på Historiska museet och jag åkte upp till Gracia igen. Imorgon blir det lite shopping. Nu sitter jag på kontoret igen. Ska försöka hinna jobba lite innan jag ska träffa Toni. Han kanske måste operera näsan imorgon, men hoppas inte. Jag är lite besatt av näsor, det är det första jag kollar på en ny person, och han har en så fin näsa.. jaja..

Tittade förbi på Princesa 23, min gamla arbetsplats, idag. De öppnar igen på fredag och alla var där idag och förberedde en massa. Jag saknar dem så mycket, måste gå dit på öppningen.

Jag har nog inte nämnt vädret i nât tidigare inlägg men vädret är sjukt. Pâ fredag är det första december och de senaste veckorna har det varit runt 20 grader hela tiden. Skönt skönt skönt..

Söndagen blev en riktig söndag med promenad i stan med Maria och Johan. En siesta, middag pâ kvällen. En glass och Mariachi pâ tv:n. Vilken rolig film, Johnny Depp, Enrique Iglesias och Antonio Banderas.. Som tur var sâ gick den pâ en av de katalanska kanalerna och dâ kan man välja att ha i originalsprâk! Jag fattar inte att de inte gör sâ med alla kanaler. Sâ simpelt..

Medan jag strövade omkring i stan sâ var Toni pâ sjukan, han fick en smäll över näsan under sin fotbollsmatch och nu kanske han behöver operera.. De ska vänta till onsdag och se. Jag undrar hur han ser ut nu! Stackarn.. Nu är klockan snart 5 och inte mânga knop har gjorts.. Shit.. Plus att min uppkoppling försvann igâr. Hoppas den är tillbaka snart, behöver researcha.

Har precis vaknat upp efter en liten siesta. Maria och Johan är nere på sitt hotell och vilar lite. De ska komma upp om ett litet tag och så ska vi äta här uppe i Gracia och sedan köpa en glass på plaza revolucio. Min favoritglass.

Här är ett litet klipp med Melendi. Magisk kväll igår. Inte för att Melendi är den bästa artisten men för att sällskapet var så trevligt. Jag har bra vänner, och Toni är så fin.

Sen som vanligt. Måste springa iväg och möta Maria som kommer med sin kille. Vad roligt! Vi har inte setts på snart ett år. Skriver ett längre inlägg senare. Konserten var grym! Toni är grym. Jag och Mayka hade grymt roligt. Och grymt är ett fult ord, men bra.

Lördagens finaste ord, viskandes i mitt öra. Buenas noches mi amor.

Jag somnade nästan i taxin på väg ner till centrum igår. Tänkte att det nog blir en tidig kväll, en drink med Dulce, en sväng runt för att hälsa på alla nattvänner och sen upp till Gracia igen. Men en drink blev många och  när Stina och Eva och Anna och en hög av tjejer dök upp var min trötthet som bortblåst. Vi bestämde oss för att åka ut till en fest i Poble Nou, ett afterställe där Sofia jobbar. Vi delade upp oss och hoppade in i några taxis. Jag och Stina hamnade med en 60+ argentinsk taxichauffis som spelade Roxette på max volym och blinkade med lamporna som discolysen. Vid rödlysena så åkte armarna upp och värsta dansmovsen utfördes samtidigt som han skrålade högljutt tillsammans med oss.. "How do you do, do you do, the things that you do.." Vansinnigt roligt.

Bakom en kyrka längs en grusväg där gamla husvagnar och skrotbilar stod uppradade låg stället. Utifrån sett vilken gammal lagerlokal som helst. Innifrån sett vilken gammal lagerlokal som helst. Nä så illa är inte men underground Barcelona definitivt. Endast om du står på listan får du komma in. Vi betalde 10 € i dörren och sen var det bara att dricka så mycket öl du ville. Farligt farligt. Vid åtta imorse kände jag att det var dags att dra mig därifrån. Eva och Stina stannade kvar, såklart. Alltid kvar till sist. Jag släntrar mig ut och går mot metron, solen har gått upp och det känns inte som Barcelona. Jag är vid metrons sluthållplats och nybyggen står bredvid nedslitna gamla baracker. En katt springer framför fötterna på mig och hoppar in på en ödetomt som gömts bakom ett stängsel. Vackert och slitet i Barcelona.

Fasen va typiskt.. jag var så spänd på en överraskning imorgon. Då piper det till i mobilen, Sean, som jobbade med mig på Princesa, skickar ett mess och frågar om jag vill ha biljetter till Melendi som har koncert på Forum imorgon. Ahh... vilken fin överaskning! De har en kompis som jobbar med nån dokumentär så vi har fått nåt slags backstagebiljetter som jag fattar det. Plus att jag nu har fått två extrabiljetter. Vi ska nog fråga om Mayka och Toni vill hänka.. yippie vilken rolig lördag... very espanish..

Carles och hans kompis Vivi har en överraskning åt mig imorgon kväll, från halv tio till ett ungefär! Åhh va spännande. Det är säkert en konsert eller nåt sånt. Jag ska inte börja surfa runt kolla  vad som händer i Barcelona imorgon. Typiskt mig annars, jag är så jäkla nyfiken, (och listig=), att jag lätt kommer att gissa mig till det och då är det ju förstört.

Ikväll har jag varit på gymmet och kört vattengympa. Låter kanske tantigt men så grymt roligt. Killen som har passet är väldigt charmig och rolig. Varje gång jag gått så har jag skrattat oavbrutet medans jag plaskat omkring. Man skulle nog kunna säga att jag är en stämningsbrytare i bassängen för på slutet av passet så verkar alla ha lika roligt som jag. Dessutom så är det väldigt jobbigt. Man tränar hela kroppen och det känns vill jag lova.

Jag har tänkt på det där med skratt den senaste veckan. Det verkar vara mitt kännetecken, att jag skrattar mycket. Men gör inte alla det? Eller är det nåt speciellt med mitt skratt? Eller är det bara det att jag skrattar så förbaskat högt och så förbaskat ofta som gör att folk alltid beskriver mig som hon som skrattar. Min chef på Åhlens sa till mig att hon aldrig behövde undra över var jag var, det var bara att lyssna och följa skrattet när jag var med nån kund ute i butiken. Och Mayka sa förra veckan att man hörde över hela Plaza Reial om jag var inne på Club 13. P har mer än en gång hyschat mig och jag har mer än en bild av mig själv när jag ser ut som nedan..



Nära till skratt nära till gråt. Det känns bra.

Jag ljög nyss.. Gick upp till Plaza Virreina för att kolla om Carles satt och läste tidningen. Då träffade jag på en kille som jobbar på Mondbar här i Gracia. Han hälsade vänligt och sen såg jag hans blick vandra från mina Asicsprydda fötter, upp förbi adidasmjukisbyxorna, den gråa t-shirten, svarta huvjackan, den gigantiska halsduken och blicken stannade förvånat i mitt ansikte som gömts under det blonda burret. "Gymmet" säger jag, "jag är på väg till gymmet."  "Aha!" säger han och förvirringen släpper.  Hahahaha.. som att jag var på väg till gymmet! Det var bara mitt sanna jag.

Förresten, det blev ingen win-win för mig igår. Toni kom aldrig förbi Le Kasbah. Men det gjorde inte så mycket. Konserten var den bästa hittills, jag har varit på alla utom en som de hade när jag var i Sverige. Jag och Mayka är hardcorefans. De blir bara bättre och bättre faktiskt .

Sen gick jag och Mette in till centrum och snackade skit. En sväng in till Fonfone och sen var jag så hungrig att vi var tvungna att gå till greken på pl Trippy och köpa en gyros. Jag lider av vissa tvångstankar, en av dem är att varje gång jag ska beställa nåt med kyckling, pollo, så upprepas i mitt huvud polla polla polla. Det resulterar självklart i att ut ur min mun kommer.. Quiero un gyro con polla y feta. aaaahhh Det här händer alltså ofta, och jag vill dö varje gång. Hata tvångstankar!

På ett dygn har jag gråtit fyra gånger. Igår när jag pratade med Mau i telefon, för att jag saknar honom. Sen när jag stötte på Sofia på väg hem igår kväll, för att jag inte träffat henne på ett tag och saknar henne. Sen när jag kom hem inatt hade jag fått ett mail av My, då grät jag igen. Vad är det för fel på mig?!! Herregud. Men det handlar inte om dem. Det är allmänna tårar tror jag. Jag längtar hem.

Konsigt det där. För var dag som går här känner jag mig lyckligare och lyckligare men det är en lycka med ständigt dålig samvete över att bo så långt borta, och en ständig saknad efter min familj.

Fjärde gången då? Jo jag skar nästan av mig fingret nyss med den nya vassa kniven som pappa köpte förra veckan.. aaaaaahh.. Värst vad svårt det blev att skriva med ett stort bandage på vänster pekfinger.

Ett tillägg till inlägget nedan. Det blev ju självklart ingen Steven Seagalfilm. Vi var fortfarande så nykära att jag fick som jag ville, stackars P.

Det blev heller ingen bowling, det är tydligen inte bara jag som har lite pengar. Barcelonalife, bara tillräckligt för att gå runt. Men nu slapp jag iaf välja bort konserten. En dusch och sen ner till Le Kasbah i Barceloneta. Träffade just Toni en kortis, hans äldsta brorsa bor 100 meter från mig och han skulle hämta nycklarna till bilen så han kom in och sa hej. Förhoppningsvis så kommer han ner till konserten efter fotbollsträningen.. Då får jag åka bil hem också.. win-winsituation helt klart. Jag får skjuts och så jag får träffa honom!  Win-win för mig..

Mayka ringde just, stackaren hade krymt sin favoritkjol i tvätten. Jag sörjer lite med henne.

Det var lite snack om bowling ikväll! Marja drar ihop en tjejkväll, vi brukar ha det då och då på torsdagar då hon är ledig. Nu vet jag inte om jag kan gå för Maus band spelar igen och han kommer bli aaaaaarg om jag inte går.. Skit också.. Vill verkligen bowla. Men mina kompisar kanske inte är redo ännu för att se mitt sanna jag, det kanske är för tidigt i vår vänskap. Jag är nämligen världens sämsta förlorare, jag blir vansinnig, arg sur, förbannad, ledsen. P ville inte att jag skulle följa med och spela minigolf med hans kompisar för jag "drog ner humöret på alla". En gång började jag nästan gråta när jag förlorade en lottdragning om vilken biofilm vi skulle gå och se. Nu vet jag i och för sig inte om det berodde på att jag förlorade eller att P ville se en Steven Seagal-film.

Vi får se, om det blir bowling ska jag göra mitt bästa. För att vinna alltså. Då slipper jag ju oroa mig för att vara en dålig förlorare.

What else.. vill äta godis. I mängder. Men är så pank så pank så pank.. Det blir svältkur i december tror jag. I januari hade jag så lite pengar så jag gick ner 3 kilo, kunde behövas nu igen.

På väg hem från stan nu så såg jag den största katten jag nångonsin sett i mitt liv. Jag trodde helt säkert att det var en hund, tills den vände på huvudet.. aaaahhh.. scary.. Lätt mardrömmar inatt.

Tog en promenad ner till Club 13 för att säga hej till Dulce och lämna bilderna från bröllopet. Sen en sväng förbi manolo för att hälsa på Albin. Träffade Ruben. Vi har inte setts på flera månader och nu idag både messade vi och stötte på varandra. Det var kul att se honom. Han har köpt en liten hund, ska nog titta förbi där imorgon och klappa lite.

Ett tips, gör inte allt för många grejer framför datorn. Satte just ravioli i halsen och hostade upp tomatsås några millimeter från mina nya vita gardiner.

Det plingar till nere i högra hörnet på min dator och hela min mage krymper ihop. Jag har svårt att andas och värmen sprider sig från det allra innersta ut i fingerspetsarna. En liten dansande messengerbild och EWOK loggar in. Hur ska jag någonsin kunna koncentrera mig igen. Oj vad läskigt det är att börja tycka om någon.

En hel lång dag inne, usch vad tråkigt. Lite jobb har jag fått gjort men inte så mycket som jag velat, aldrig tillräckligt! Men men.. Nu funderar jag på att ta en dusch och äta lite och sen borde jag ta en promenad. Lite luft att rensa skallen med. Vad jag borde göra är också att ringa My och Sofia och Stina och Mau och alla andra som bor nere i centrum och som jag nonchalerat de senaste veckorna. Jag har blivit en graciaeremit.

Och jag borde äta nåt, under hela dan idag har jag ätit, två hårdbrödmackor med kaviar, en påse godis, ett kilo vindruvor och druckit ungefär 1.5 liter cola zero. Plus några pepparkakor. Hälsosamt. Det blir nog ravioli till middag för att riktigt lyxa till det.

Suddig bild men så här ser jag egentligen ut! hahahaha.. femton lager kläder och sen morgonrocken utanpå. Looooove working at home! Carles säger att jag ser ut som en boxare, enligt Marre ett litet troll.



Vattnet är tillbaka! Så skönt så skönt!

ahhh.. fortfarande inget vatten. Och nu kan det vara så illa att vi missade vattensnubbarna imorse. Det var nämligen nån som ringde på dörren vid niotiden men jag la kudden över huvudet och kröp ner ännu djupare under täcket. Oj vad jag ångrar mig nu, tänk om det var vattnet. En hel dag till, pallar inte. Vi behöver diska, och jag vill kunna gå på toa i mitt eget hem.

Förresten, ursäkta det fula gulsticket i bilden under.. orkar inte redigera bilder jag lägger in här..

Klockan är snart  tre och jag borde ligga i sängen och sova men huvudet är fullt, tankar på Antonio, men också på jobb, pengar och ansvar. Ibland känns det som om jag smiter undan här nere, att jag borde skaffa mig ett "riktigt" jobb nån gång. Inte leva på gränsen till konkurs hela tiden. Tänk vad skönt det vore om man slapp oroa sig för pengar hela tiden. Men den dagen tror jag aldrig kommer att komma i mitt liv. Är en oambitiös drömmare.

De nyuppsatta gardinerna fladdrar trots att balkongdörren är stängd och mörkläggningsjalusiet nersänkt. Det är kallt men väldigt vackert.



...buenas noches familia y amigos...

hahahahah,.,... jag är så dum.. jag säger alltid DNI fast jag ju vet att det heter NIE.. phu... DNI hade kanske varit lite svårt att leta reda på med tanke på att han varit död i över 20 år!

Ok, nu är den döde mannens DNI upphittat så vi får tillbaka vattnet imorgon. Det blir att gå till Châtelet om man vill gå på toa ikväll.

Jag lever i ett fattigmanshem. I Spanien så dras alla dina räkningar automatiskt från ditt konto och våra räkningar dras från Carles. Sen betalar jag till honom. Nu har ju han varit i New York i tre månader men vi var övertygade om att alla räkningar dragits och att allt var betalt. Tills Carles vaknade i morse och skulle tvätta händerna. Inget vatten kommer. Panik! Här får man inte kronofogden efter sig eller så, de bara stänger av det du inte betalat. Jag har kompisar vars mobiltelefoner stängs av varannan månad ungefär, men vattnet är ju aningens jobbigare.

Vi hyr lägenheten av en kvinna i huset men räkningarna kommer i en mans namn. Iaf så ringer Carles upp vattenbolaget för att betala så att vi kan få tillbaka vattnet idag. Då visar det sig att mannen som står på kontraktet har varit död i 22 år och att de behöver hans DNI-nummer eller så behöver de skriva över kontraktet till Carles. Carles går upp till ägaren och då berättar hon att om de skriver över kontraktet till Carles så måste de enligt lagen göra en inspektion av hela huset, vattenledningar, el och gas. Vilket helt garanterat betyder en totalrenovering av hela huset, många hundratusen skulle jag gissa på. Så ägaren får panik och nu letas det för fullt efter den döda mannens DNI.

Och jag vill bara ta en dusch. Men jag har tur för mitt gym ligger bara några hundra meter härifrån, det är värre för Carles. Han har en date ikväll.

Förra måndagen. Träffade hela hans familj igår. Inte så planerat men Carles tvingade oss att gå hem till Toni och låna en film åt honom. Hans mamma tyckte att jag var muuuy guapa (snygg alltså), det sa hon till honom när jag var i ett annat rum. Vad nu det spelar för roll. De verkade hemskt trevliga iaf.

Jag gick till kontoret och hittade en stege! Så nu sitter gardinerna på plats, däremot har det inte blivit så mycket jobbande idag. Dessutom så orkade jag inte stryka gardinerna innan jag satte upp dem och fönstren har nog inte blivit tvättade på 8 år, garanterat. Vart tog mitt husmorssinne vägen? Jag brukar faktiskt göra sånt. Nu väntar jag på att strykjärnet ska värmas så att jag kan stryka fast uppfållningsbandet. Det är lite bökigt eftersom gardinerna redan hänger uppe men jag orkar inte ta ner dem igen. Carles tycker att mitt rum ser ut som ett slott nu.

Jag och pappa köpte gardiner när vi var på IKEA. Nu är problemet att när jag står på en stol så är det fortfarande 50 cm kvar upp till gardinstången. Och eftersom jag inte har så många kompisar som är 2.10m så kan jag inte be om hjälp heller. Alltså behöver jag en stege. Vem har en stege? Jag känner iaf inte nån här. Nästan alla mina kompisar kommer från andra länder eller från andra delar av Spanien vilket betyder att ingen har verktyg och grejer att låna ut. Jag saknar min borr och min verktygslåda och min symaskin. Buhu..

Ikväll har jag varit på utflykt, till Sverige. Utsikten var slående lika men istället för att sitta uppe på Hallstaberget och se ner över ett upplyst Sollefteå så satt jag uppe på Tibidabo och såg ut över Barcelona. Samma utsikt, samma stjärnor, annan pojke.

Höll på att skriva inlägget nedan men så kom Toni förbi...  Distration på hög nivå.. Vi har så roligt tillsammans, trots att det är på spanska! Jag gör verkligen framsteg med språket nu. Han är jättetålmodig och förklarar jättebra när jag inte förstår. När jag pluggade spanska sa min lärare att jag måste skaffa en spansk pojkvän för att verkligen lära mig. Det verkar så.

Nu ska jag äta lite och sen ta en promenad innan Barcamatchen.

Söndagar har alltid varit min favoritdag. Idag är den bättre än nånsin.

Igår kväll åkte pappa och Ante hem igen. Fredagnatt spenderade jag på Club 13 med Mau, Mayka, Carles och My. Sen gick vi till Paloma för att träffa Toni och hans kompisar. Jag kom hem vid åtta kanske igår morse och sen upp vid halv tolv för att umgås med pappa sista dagen. Vi promenerade runt Gracia i solskenet och njöt. Tog oss en läsk på "Sol de Nit" och satt och lyssnade skön musik, en härlig dag men när de åkte vid sextiden så var jag totalt slut. Städade, sov lite, duschade, sov lite, såg lite film och sen sov jag igen, min lördagkväll.

Nu är det söndag förmiddag och solen lyser in genom mina öppna balkongdörrar. Nyss passerade en 200-manna blåsorkester nedanför på gatan och väckte upp hela kvarteret. Men jag är van, man vet aldrig riktigt anledningen till det men med jämna mellanrum så promenerar de här orkestrarna förbi, blåsandes för fullt.

Mr Darcy! Det var ju Colin Firth som var med i filmen Carles jobbade med i NY, inte Colin Ferrell.. Hur kunde jag missa det? Vansinnigt. Min absoluta drömman sen jag var 13..

ahh...

En blodig blodig entrecôte åt jag igår. Vi gick till en Argentinsk restaurang på C/ Valencia och åt kött och drack jättegott argentinskt vin.. mmm...När jag har folk här känns det som om jag också är utomlands på semester, inte som om jag bor här.



Nu ska jag och pappa på IKEA, hans förslag inte mitt, och köpa knivar och skärbrädor och kökshanddukar och sånt. Köksgrejerna imponerade inte på honom direkt. Hmmm.. kanske gardiner också..

"Jag har det lite körigt just nu."  Precis som jag har sagt hela tiden så kommer vi inte kunna trycka tidningen på det datum som det var tänkt. Min chef har för många projekt på gång och verkar vilja göra allt själv vilket han självklart inte har tid till. Fick precis ett meddelande om att vi ska mötas upp senare idag och diskutera huruvida vi kanske ska göra ett dec/jan.nummer istället. JA, säger jag. Självklart vill jag komma ut med det här numret nu men det är en omöjlighet för mig eftersom jag praktiskt taget inte fått in nåt material. Well, lets see.

Jag tror G (mi jefe) är som Monica i säsong 9. "Relanguish control is just a fancy word for lose."  Organisera oss är vad vi behöver göra.

Annars har jag det fint, pappa och lillebror är här. Just nu så är de och turistar lite runt stan. Jag har ett möte med fotografen kl två så jag kunde inte hänka. Igår bestod hela dan av att promenera runt Gracia med pappa och äta. Det är så skönt att de varit här tidigare för då slipper jag gå runt och kolla Sagrada Familia, Katedralen, La Boquiera, Plaza Espanya osv osv.. Första sommaren blev det många vändor runt turistmålen. Fast när Alex och Maria var här så hann vi inget. Sista dagen tog jag upp Alex på takterassen och pekade så hon kunde säga att hon sett allt iaf.

Nu kan man bara gå runt och strosa och sitta på uteserveringar och ha det bra. Pappa gillar verkligen Gracia, när han var här förra gången bodde jag i Borne som också är bra men Gracia är oslagbart. Det finns allt, förutom turister. Perfekt med andra ord.

Sent igår kväll mötte jag upp med Toni som bjudit med mig på universitetsfest men vi var för sena så vi stannade i Gracia. Tog en lång, lång promenad och slutade kvällen med en öl på Châtelet. Sen tog det oss en sådär 50 min att gå den 30 meter långa vägen hem från Châtelet.. Paseando enamorados.. jag känner mig som 16 igen. ..obeskrivligt..

mobilfoton.. suck.. måste köpa en liten digital..

Nu är pappa här! Och Ante men han bor hos Elin såklart. Jag åkte ner och hämtade pappa på pl Catalunya och så åkte vi upp till Gracia igen, gick och handlade lite mat och så åkte vi ner till Gotico och mötte upp med lillebror och Elin. Lite tapas på en bra tapasrestaurang och sen en Irish coffee till pappa på Q-bar, en Caphirinha till Ante, en Mojito till Elin och en cola light till mig. Känner mig så trött så jag pallar inte att sova dåligt, vilket jag alltid gör om jag dricker det minsta alkohol. Nu är vi hemma igen, i bokhyllan står en stor skål med godis, i skafferiet ligger bröd och i kylen ligger kaviar. Och det bästa av allt, 6 stycken Zeunerts julmust.. mmmmmmmm.... jag dör, ingen ska få smaka. Finns inget godare, och ni som inte smakat förstår inte vad ni missar.

Det blev en så mycket trevligare kväll än jag trott igår. Toni åkte nämligen ner till centrum med sin bästa kompis Marcel bara för att hänga med mig på Club 13 och sen gick de med mig till Felini. Vi gick in med fotografen och hjälpte honom under kvällen. Eller Marcel hjälpte Julio medan jag och Toni bara hade ögon för varandra.

Förlåt mamma! Min mammas största oro med att jag bor här är att jag ska bli kär i en spanjor. Att jag ska bli kvar här. Jag har fortfarande inte ramlat dit men det kanske kommer snart, vem vet. Jag hoppas iaf. Nu vet jag att du läser det här mamma men jag måste berätta vad du sa förra veckan. Mamma ringde nämligen upp mig efter att jag skrivit om Toni första gången. Här är det samtalet:

-De behöver väl inte springa efter spanska pojkar så mycket.
-Mäh, sluta rå.. det gör jag ju inte.
-Jo det tycker jag nog att det verkar som.
-Men vill du att jag ska vara ensam? Vill du inte att jag ska träffa nån?
-Joo... Men.. Men du kan väl träffa nån på Hallsta!
-Hahahahahahahahahahahahahahaha..
-Jag vet en kille som är så trevlig också, du vet nog vem det är. Han är lika gammal som Anki.
-Du menar han som ser ut som en Kendocka? hahahaha
-Ja men han är faktiskt trevlig!
-Men mammaaaa, du kan inte mena allvar. Om du blir så irriterad så får du sluta läsa min blogg.
-Men jag tycker att det är spännande.. hihi.. egentligen..

Hysteriskt rolig min mamma. Sollefteåbor förstår mig. Hallsta är hotellet dit alla går på juldagen. Och då menar jag alla, för det finns bara ett ställe att gå på. Men chansen att jag kommer att träffa min drömprins där är ju så gott som obefintlig.

Nu kommer snart pappa! Om en timme typ. Måste städa, nu!..

Hasta siempre

..siesta är skönt.. Börjar smått vakna till liv nu, jag ska nämligen ner till Felini ikväll. Vi ska några fotosidor därifrån till nästa nummer så jag ska dit med fotografen. Sen är Patxi här från Bilbao några dagar så vi ska nog mötas upp och snacka lite skit..

Jag missade utställningen igår, trist. Istället mötte jag upp med Toni och vi promenerade bort till Bikini för att se Barcelona-Zaragoza. Han har en kompis som jobbar på en radiokanal som imitatör, han imiterar mest politiker och fotbollsspelare. De sände iaf därifrån och Toni hade lovat att gå och kolla. Det var tydligen roligt, och då säger jag tydligen för jag fattade inget. Först och främst så var snacket på katalanska för det är på en katalansk kanal och sen när han hoppade in med jämna mellanrum på spanska så kände ju jag inte igen nån heller. Reykards och spanska kungens imitationer var de enda jag kände igen men jag fattade ändå inte skämten. Det är det svåraste när man lär sig ett nytt språk, humorn.

Nu gjorde det inget att jag inte förstod för de visade ju matchen. Mette kom och mötte upp oss också så efter matchen gick vi tillbaka till Gracia och satt där ett tag på en bar. Mette är min enda fotbollskompis här, förutom Carles. Mina andra tjejkompisar är inte alls intresserade och vill aldrig se matcher men Mette hon tog en taxi till Bikini bara för att se matchen när hon upptäckte att den inte visades på TV. Grymt!

När Mette gick hem så kom Tonis två bästa kompisar och vi gick till nån lokal, en av killarnas pappas kontor tror jag att det var. Två timmars allsång, dock inte av mig såklart. Plus att vi googlade fram Anders Svensson, han är lik honom.

Irriterande.. Mamma lämnade in ett meddelande på mitt mobilsvar och när jag fick det så fick jag åtta andra meddelanden som jag missat. Skittelefon.. Nu missade jag Maraikes fest och Lee som ville följa med mig på konserten i torsdags och lite andra grejer.

Ikväll ska jag kanske iväg på en utställning om London. 24 London heter den, en 24-timmars utställning som visas i Berlin, Milano och idag i Barcelona. Konst, fotografi, musik och en massa annat från "..the hidden depths of London.".

Bröllopet var väldigt vackert. Gästerna var från Sverige, Mexiko, Colombia, Chile, Spanien, England, Ryssland, Norge. På kvällen så var det middag på en restaurang i Borne. Sedan gick vi till Club 13 där Dulce jobbar. De andra gästerna på 13 blev ganska förvånande när en liten miniatyrdocka i bröllopsklänning gick innanför baren gång på gång och hällde upp drinkar åt sig och alla sina vänner. Här kommer lite bilder..



Jag lägger upp lite mer senare.. Eller så ska jag göra ett fotoalbum till den här bloggen, har inte riktigt bestämt mig..

Är hemma på skobyte. Pumps byts mot dansvänligare stövletter. Röd sammetskavaj byts mot svart glitterjacka. Lät ju inte så snyggt nåt av det men...

Den vackraste bruden i världen var Dulce idag. Jag fotade mycket så jag kommer redigera bilderna innan jag visar nåt. Här kommer en tjuvtitt på klänningen.

Äntligen har vi en ny fotograf för nästa nummer. Sent ja, jag har haft en sån panik. Problemet var att min chef tyckte att han betalade för mycket för förra numrets bilder vilket gör att han velat spara in på nästa nummer. Phuu.. det är svårt att förklara värdet av bra bilder för honom. Eller han förstår men han förstår inte att det kostar. Fem timmars möte hade vi med min fotografkompis innan han tackade ja, och ska jag vara ärlig så förstår jag inte att han gjorde det. Skampris är vad han fick. Men duktig är han så jag är supernöjd. Hoppas att han vill stanna ett tag iaf, åtminstone för sin egen portfolios skull.

Sen gjorde jag presskort åt oss. Här i spanien så gör man presskorten själva tydligen och så ska man få en stämpel från nåt ställe, vi har inte lyckats lista ut det än. Men det ska väl vara fixat till nästa års festivaler iaf. =)

Klockan fem fick jag paniksamtal från Mauricio om Albin och Dulces bröllopspresent. Vi hade missuppfattat varandra allihopa och ingen hade varit ute på stan och handlat. Vid sju lyckades jag ta mig från jobbet ner till stan, mötte upp med Sofia o Mayka och vi sprang runt som galningar. Två uppdrag, bröllopspresent och klänning till Mayka. på 1 1/2 timme. Det gick ju åt skogen såklart. Tio i nio hittade jag klänning åt Mayka men present får vi köpa imorgon mellan vigseln och middagen på kvällen. Usch va oorganiserat.

Nu är jag så trött som man kan bli.. Ska ladda ner nån gammal sommarpratare från SR och lägga mig och lyssna o somna in i djuuuuup sömn.. Hellång dag imorgon. Jag längtar.

Jag köpte en ny telefon i slutet av juli. En nokia med bra minne, vilket betyder att jag inte raderat några sms. Eller helt ärligt, några har jag nog raderat, inbjudningar till fester och så. Men iaf, ikväll fick jag mitt 500 sms på min mobil. Runt 200 sms i månaden! Inte illa va?!

Mitt femhundrade sms:

"Si q quiero verte mañana! El proxima dia vendre con tus amigas xq me gustaria! Espero q vaya bien l concierto! Mañana hablamos... 1bso grande!" 

..från Toni.

Annars då? Jo konserten var helt ok, lite för högljudd bara. Det ringer i öronen på mig nu.. Vi möttes upp på Rubi innan. Jag, Carles, Sofia, Stina, Ina, Mayka och två kompisar till henne. Sen så gick Mette dit direkt med Diego och så var det en massa andra folk med. När jag gick från Magic såg jag spår av att Mette varit där, på en av bilarna står det skrivet i smutsen: "You wish your wife was this dirty". Otvetydigt Mette.

Barcelona har varit vacker idag igen. Solen sken så fint när jag och Carles åt frukost på plaza Virreina imorse. Efter det har jag suttit inne och försökt jobba, min koncentrationsförmåga verkar inte finnas till. Undrar om jag alltid varit såhär, det är jobbigt nu. Jag får ingen hjälp av min chef och Bea har åkt till Bilbao. Vi får se efter helgen hur långt vi hunnit och om vi kommer att klara deadline.. jag är tveksam.

Jag håller på att bli tokig på Carles också. Nu när han kommit hem så jobbar han inte utan söker jobb så därför är han hemma hela tiden. Ligger i soffan och röker. Minst två paket om dan, kedjeröker. Jag förgiftas, kan inte andas inne. Därför så måste jag ha korsdrag hela dagen lång vilket gör lägenheten askall, såklart. Jag tror inte att jag kan bo med en rökare.. Det luktar så vansinnigt instängt och äckligt i vår lägenhet. Jag vaknar på morgonen av att det sticker i ögonen. Dessutom så har han varit hemma i fem dar och det ser ut som om vi inte städat på 5 veckor... Jag blir tokig. Jag måste bo ensam... men det går inte.. snyft.. vad ska jag göra..

Piss med andra ord... pissdag.. en fin pissdag..

Nu i eftermiddag ska jag nog träffa Toni och sen ikväll så har Maus band konsert på Magic så då ska alla mina vänner dit.. det blir kul..

Nu har jag och Carles analyserat det faktum att Toni bor hemma hos sina föräldrar. Det är vanligt i Spanien, det visste jag men för mig känns det väldigt konstigt. Som att vara 17 år igen. Mina första månader här jobbade jag med en svensk tjej som var tillsammans med en katalansk kille. Han bodde hemma och han fick tillåtelse av sina föräldrar att sova hemma hos henne en gång i veckan... de hade då varit tillsammans i 1 1/2 år och är båda i min ålder. Herregud, hur kan de ta det? Det är 2006.

Men för många så finns inget alternativ när man pluggar. Det är otroligt dyrt med lägenheter i Barcelona och studierna kostar. Vi har det bra i Sverige, vi kan tänka på det när vi gnäller över studielånet som ska betalas tillbaka.

Carles tycker inte att jag ska döma nån för att de bor hemma, det betyder inte att de är mindre självständiga, mindre målmedvetna eller smarta. Men det betyder ju garanterat att de är mer bortskämda iaf, eller hur? Toni är dessutom yngsta sonen.. Fast jag är ganska bortskämd också, Carles kallar mig "the queen".

Jag känner faktiskt inte så många katalaner. De flesta av mina spanska vänner är från andra delar av landet så det känns väldigt kul att lära känna Toni.  Han verkar komma från en typisk katalansk familj. Pappan har ett eget företag, mamma hemmafru, tre barn. Carles sa att normalt så blir en advokat, en ingenjör och en ekonom. Toni har en brorsa som är psykolog och en som är kemiingenjör och så han som pluggar ekonomi.. så det verkar stämma ganska bra. Sen så spelar han fotboll.. En typisk "normal" katalansk kille med andra ord. Väldigt spännande! hahaha.. nä men allvarligt, det känns jättekul att se mer av det katalalanska livet. Sen är jag lite less på colombianska rockstars och hippieargentinare..  Och då är lite en underdrift, jag flyr vid ljudet av den sydamerikanska accenten. Fast tjejerna är fortfarande grymma..

Hasta la victoria siempre!!

2.15... ja.. vad ska man säga.. restaurangen vi var och käkade på hade en projektor på ena väggen där 80-talsvideos spelades. Sista timmen en kavalakad av gamla Madonnahits. Sen följdes en helkväll med Toni sjungandes "I'm a material girl".. som följdes av dans på gatan. Jag har ont i käkarna av all skratt, lyckad kväll med andra ord... Roligaste daten i mitt liv, inte bästa, men roligaste.

Återkommer med analys, för första gången har jag nämligen mött en riktig spansk kille. Han bor hemma, hos sina föräldrar.. suck.. men så är det i det här landet. Iaf om man är runt 25 och pluggar. Lite konstigt ändå.. Nu är det 7 år sedan jag flyttade hemifrån.

Men som sagt.. Inget jag tänker på nu... Nu är jag uppfylld av andra tankar..

Hasta siempre

Klipp inte luggen med trubbig kökssax en timme innan.

Trots att det idag är varmare ute än i vår lägenhet så står fläkten på största blås. Framför hänger min svarta jacka som var i stort behov av en tvätt. Men nu måste den skynda sig att torka, jag har nämligen en date om fyra timmar. Ujujuj.. jag är vansinnigt nervös. Middagsdate vilket betyder flera timmar av nervosighet, handsvettning, pinsamma tystnader, gömda förväntningar, lång väntan på maten, inga utvägar. Ska jag kräkas nu eller senare? Nu förstår jag varför jag aldrig går på dater, det är ju tortyr innan. Men jag behöver tänka på annat just nu, imorgon (tror jag iaf) åker R till sydamerika. Lika snabbt och lysande som han kom in i mitt liv så blixtrar han också iväg. Vägrar att tänka på det, vägrar att känna efter, vägrar att låta mig bekommas, vägrar..

Får väl göra nya försök, nya förälskelser, nya misstag. Fast R var/är inget misstag. Vi får se vad Toni blir. Kanske inget alls, vad vet man. Han är inget Y-barn förresten. Carles sa idag att man stavar Tony Toni här. Han pluggar ekonomi.. hmm.. ekonomer brukar inte vara de roligaste eller hur?! När jag pluggade var de iaf inte mer spännande än en skjorta med pullover. Fast i Spanien så påverkas valen av studier mer av vad föräldrarna tycker än i Sverige. Den som betalar bestämmer. Lite så är det. Vad mer, jo han gillar fotboll och spelar i nåt lag. Skulle tro fotboll där också men vet inte säkert. Det är iaf bättre än ekonomfaktorn. Ett plus, ett minus. Sen så har hans sms analyserats med hjälp av Carles, för att kunna tyda alla nyanser. De är på plussidan också, roliga och gulliga men inte för mycket. Sen ser han ut som Anders Svensson, som i och för sig är söt, men det drar ner ändå. Jag föredrar mörka spanska killar framför svenskliknande.. Jag trodde faktiskt han var svensk när jag först såg honom.

Ojoj.. hur ska det gå.. forts. följer

Vi ligger så sjuuukt efter med nummer 1 av NITe. Om jag ska vara ärlig så vet jag inte riktigt hur det här ska gå till. Och nästa vecka kommer pappa och Ante hit, den sista veckan innan tryckning. Dåligt tajmat. Ojojoj.. har så mycket att göra att jag inte vet var jag ska börja.. Jag blir låst när det är för mycket.

Igår var jag på min första spanskalektion. Det verkar ganska bra, vi kanske är 15 elever med tre lärare och så delas vi upp i grupper beroende på kunskapsnivå. Jag är i den högsta gruppen. Det som är mitt problem är att jag har sån spretande kunskap. När jag träffar nån första gången tror de alltid att jag pratar helt flytande spanska, dels för att jag har bra uttal och dels för att jag kan det sociala skitsnacket väldigt bra. Men om nån sen börjar prata om den minsta lilla grej utanför prat om väder, uteliv, kärlek, ja då står jag där helt bortgjord. Kan inte uttrycka mig för fem öre. Det är nog det värsta, att inte kunna diskutera, inte kunna vara mig själv, prata om de saker jag pratar om med mina svenska kompisar, att inte kunna vara rolig. Jag känner mig som blek tråkig variant av mig själv när jag pratar spanska. Men det ska ändras på nu.. hoppas jag iaf.

Snart sitter Cesar på ett plan på väg över Atlanten, hem igen. Tråkigt med avsked. Fast i vissa stunder är jag inte så sentimental. Vi mötte upp på MACBA nu på eftermiddagen och sa hejdå, det sista jag sa till honom var "If the plane crash, call me!". Han hävdar nämligen att han inte skulle ringa sin familj om han satt i ett plan på väg att krascha. Jag skulle ringa hem, helt klart.


Idag.

Jag träffade aldrig Anthony igår. Kände mig alltför hängig. Men han verkar rolig, iaf om man ser på messen, så vi ska mötas upp imorgon. Kanske går vi och ser "Såsom i himmelen". Jag såg aldrig den när den gick i sverige och nu visas den på biografen på min gata. Angeles de tierra eller nåt sånt heter den på spanska. Verdi, biografen, är grym. De visar en massa små filmer från alla möjliga länder. Jag såg på tv:n igår att Storm kommer att gå upp i spanien också. Ska gå och se den med Carles.

Kvällens höjdpunkt på TV, veckofinal i Operación Triunfo. De bästa stunderna var när några av de tävlande sjöng på engelska. Vansinnigt roligt. En kille sjöng Bon Jovis "Its my life". Han röstades ut. Kanske var det hans "..i'm gonna leeave forreverr..". Fast jag tror att det vad skinnbyxorna och rockstilen påklistrade på en "sliskiglatinosmörsångar"kille som avgjorde att han åkte. Det var inte mkt rock över den killen när han storgrät högljutt in i famnen på Jesús.


Jesús Vázquez, min absoluta favorit på spansk TV. Rolig, smart, snygg.. Ok, han ser lite sliskig ut på bilden men han är grym. Och gay, typiskt. Coolt att heta Jesús, eller hur!

Jag erkänner, jag är helt förälskad.. I Dani. Särskilt en söndag som denna.. hör så fint han sjunger.. och så söt..

Jag har en date med Anthony idag.. Om jag bara kan börja må lite bättre snart, mitt huvud är lika tungt som ett bowlingklot, magen snurrar och jag har svårt att röra mig.. Det kanske inte är så trevligt att kasta upp på nån andra gången man träffas så vi får se om jag ställer in det hela.. verkar som om soffan är min enda vän idag. Och Carles! Nu märker jag varför det var så bra med flatmates, han hämtar läsk ur kylen, öppnar den till och med när mina händer inte orkar skruva upp korken. Och nu är han och köper mat.

Metro, Dos Trece, Club 13, Fonfone, Razzmatazz, gatöl, After, metro.. nunca maaaas..

Carles är tillbaka från New York! Yippie!!! SÅ kul att se honom igen. Han hade med sig originalskriptet från filmen och kort o grejer på skådisarna. Nu vet jag hur Colin Farrell luktar också, han fick nämligen den jacka han anväde i filmen. Han luktar gott.. Matthew Broderick var tydligen jättetrevlig men Bette Midler ganska korkad. Mer info kommer.

Trött är vad jag är nu men vi ska ut en sväng iaf. Marja vill till Razz så kanske jag följer med henne dit. Innan ska iaf Carles och jag möta upp med Mau o Mayka och gå en runda och hälsa på hans kompisar. Det blir kul!

Idag är det kallt på riktigt, jag lovar. Pappa, du får skynda dig ner hit och fixa balkongdörren! Jag fryser ihjäl på nätterna. Ligger nån kroppsdel utanför de dubbla duntäckena förfryser den. Det blir kanske en sväng till IKEA imorgon för gardinköp. Det känns som om tjocka sammetsgardiner vore det bästa för kylan, finns det några snygga såna? Dessutom har min förkylning kommit tillbaka nu i veckan men tydligen kan man köpa antibiotika receptfritt här så jag ska nog medicinera mig själv frisk. Tänkte gå iväg till gymmet strax, mest för att bli varm. De har bastu och ångbastu och jacuzzi och grejer.. Fast träna kan jag inte för jag har typ en blödning framsida lår, att  börja fotbollstränandet måttligt var uppenbarligen inte min melodi.

Igår när jag gick från metron passerade jag en lokal som ser ut att ha nån slags dagisverksamhet och skola. För första gången så stannade jag och läste vad de gjorde där. Det är en spansk variant av Kfuk-kfum och de har även klasser i spanska och katalanska. Så jag gick in och pratade med en av tjejerna som jobbade där. 10 €, en symbolisk summa bara, för tre månaders lektioner. Måndagar och onsdagar, två timmar varje gång. Perfekt! Jag skrev in mig direkt. Lokalen ligger 50 meter från min lägenhet och det är konversationslektioner, precis vad jag behöver..

Måste erkänna att jag känner en undercoverpolis som är otroligt trevlig och söt. Hur jag vet att han är undercover polis? Jo jag vägrade släppa in honom på restaurangen jag jobbade på i somras för han skulle bara gå på toa, så han drog upp polisbrickan i ansiktet på mig. Lite pinsamt men han kom iaf ihåg mig nästa gång vi träffades..

Brasilensk tema den här veckan. Igår middag hemma hos Arrate med hennes brasilienska pojkvän och hans kompis och idag har jag spendarat hela eftermiddagen med Cesar.

Cesars åker tillbaka till Brasilien på måndag och i tisdags blev hans cykel stulen, dagen innan han skulle sälja den. Är man bosatt i Barcelona så vet man dock att om ens cykel blir stulen så kommer den med största sannolikhet  att säljas samma dag vid MACBA. MACBA är muséet för modern konst och utanför samlingsplats för Barcelonas alla skateare. Men också för Marockanska maffian. Maffia kanske är ett starkt ord men de rånar och stjäl iaf..  Cesar tog skateboarden till MACBA och satt där hela dagen och väntade på att hans cykel skulle dyka upp men det kom ingen så till slut gav han upp. Väl hemma så blev han uppringd av Fabio som var kvar vid MACBA. En kille hade då kommit cyklandes på Cesars cykel men var i sällskap av fem kompisar. Fabio var ensam kvar så han vågade inte gå och ta tillbaka cykeln. Cesar tog då med fyra kompisar och skatade bort mot MACBA. På vägen mötte han en polispikébil som han stannade. Han förklarade att nån stulit hans cykel och att de nu var bara ett par kvarter bort. Han fick hoppa in i polisbilen och de åkte iväg till MACBA. Vid MACBA var det tomt. Cesar ringde Fabio som berättade att de nu cyklat in i raval och att han följde efter dem på sin skateboard. Så polisbilen tar upp jakten men efter ett tag tappar Fabio bort killarna. Polisen frågar Cesar hur cykeln såg ut och lovar att de ska hitta den innan natten är slut. Vid halv sex samma morgon ringer de, de har hittat cykeln.

Anledningen till att jag berättar det här? Det är den enda gången sen jag kom hit som jag hört ett bra ord om poliser. I Barcelona finns ett stort förakt mot poliser och jag förstår dem verkligen. Jag jobbade mer än ett år som "flyersflicka". Varje natt var jag ute på gatan och jag har sett så mycket rasism, övergrepp och allmänna kränkningar. Folk som dragits över asfalten, skrapat upp armar och ben. Under en Botellon (folk samlas och dricker på gatan typ) i våras så såg jag folk misshandlas till höger och vänster. Polisen sköt gummikulor in i folksamlingar och slog skräckslagna turister över benen och ryggen med en batong.  Bara för att de var i vägen och inte förstod att de inte fick vara där. Jag jobbade den natten och tittade på allt folk när tre pikébilar plötsligt dyker upp. Poliser hoppar ut, formar en kedja och började springa mot oss. Detta är mitt i centrum, mitt på ramblan, mitt bland mängder av turister och vanligt folk. Alla börjar springa ifrån polisen, jag och en kille blir lite inklämda mellan ett av uteserveringarnas buskar/blommor och polisen.. De skriker åt oss att försvinna från gatan men det fanns ingenstans att ta vägen. Då slår de killen med batongen och en annan polis slår mig med handen över ryggen så jag tappar andan. Sen är vi tvungna att klämma oss förbi buskarna, för bakåt får vi inte gå.. Efter att ha sett polisen bete sig på det här sättet, gång på gång, så förstår jag verkligen föraktet..

Nu har den kommit, kylan alltså. Det var säkert en sådär 17 grader idag och jag hade skinnjackan och halsduk på mig på väg till jobbet =).. Inga snöstormar så långt ögat kan nå, däremot så var jag så kall inatt att jag inte kunde somna. Klockan 3 gav jag upp och gick och tog en varm dusch. Sen hämtade jag mitt extratäcke, tack mormor (förra årets julklapp), och kunde till slut somna. Jag känner mig spansk nu, när turisterna svansar omkring i t-shirt och flip-flops så har jag tagit på mig höstjackan och halsduken snurrad runt mig.

-Ybarn.. Anthony hör inte till dem eller hur? Sparade telefonnumret under namnet Tony, inte Anthony, och måste ändra. Fick ett mess idag och det sticker i ögonen. Dömt att misslyckas. Nerbrända försäkringsbilar, hockeyfrilla, snus, arbetslöshet, lägenhet, hembränt, socialbidrag, fordonslinjen, småstölder, keps, tonårsgraviditeter, osv..

Ajajaj.. hur kan namnet Tony ge mig så dåliga associationer. Hellre latino än white trash, så bort med Tony in med Anthony..

"North Country"

Jag saknar ord, mitt ansikte är svullet och tårarna, de slutar inte rinna med eftertexterna. Dios mío vilken film. Charlize Theron är magisk.

Vid 26 års ålder är man uppenbarligen inte vuxen.

Liveinlägg efter Razzzzzzzzzz..... kom just hem. Hoppas att bbilder kommer, maraike fotade hela kvällen. Balooo är arg. Inga  andra är tillräckligt intressanta, trots yttre påverkan. R och R vägrar svara. Lika bra, dra för i h. hemma ensam som vanigt.... godnatt