magdalenita

Ansökningen till skolan är nu helt klar. Kompletteringar inskickade och nu är det bara att vänta. Hade ett möte med cheferna på mitt nya extrajobb idag. Vi pratade på och jag berättade en massa om mig och det slutade med att de undrade vad jag egentligen gjorde där, jag var alldeles för överkvalificerad för jobbet. Jaja.. men man måste ju ju jobba sa jag.. Det är i alla fall ett företag som växer och de sa att det är möjligt att de behöver någon i framtiden. Jag berättar för exakt alla jag träffar vad för sorts jobb jag söker, till slut nappar det. Rehnen verkar övertygad om att det är så jag kommer att få jobb, att någon bara erbjuder mig ett. Det brukar vara så. Men tills dess så måste jag ligga i.

Har haft ett par fixardagar nu och det känns så skönt. Nu har jag inte dåligt samvete över att jag kommer att ligga i soffan hela kvällen och läsa Stieg Larssons sista. Iklädd långkalsonger, mjukisbrallor, tjocksockar, t-shirt, stickad tröja, fleecetröja, badrock och så en filt på det. Om det kommer in en mördare har han ingen chans att se mig, han ser bara en hög med kläder. Allvarligt, min lägenhet är som en jordkällare. Temperaturen ligger 13 grader. Ute var det idag 16-17. Jag var tvungen att öppna alla balkongdörrar för att släppa in varmluft.

Vilken rolig dag. Har mailat med Ingrid, min gamla lärare från Tollare. Hon kommer också ihåg mig, men det tvivlade jag i och för sig inte på. Hon ställer dessutom upp som referens till skolan jag sökt. De ville ha en gammal lärare som referens. Lite svårt tyckte jag eftersom det var så länge sedan jag pluggade, men Ingrid ställer upp och det känns bra.

Fortfarande 13 grader i lägenheten, nästan som i ett kylskåp. Tur att jag ska iväg på middag snart så jag slipper det här ett tag. Det värsta är ju att jag har en massa saker jag behöver göra framför datorn men min högerhand förfryser sig hela tiden och jag måste tina den framför värmefläkten. Det är dags att bli rik nu, jag har nu varit så fattig att jag skulle uppskatta pengars värde resten av livet. Jag lovar!

Jag har idag mailat med min gamla studentsekreterare från Sundsvallstiden. Det är nu ett tag sedan jag gick där och det kändes inte som om jag gav ett särskilt starkt intryck på någon av mina lärare och därför så var jag säker på att Kerstin Nyström, studentsekreteraren, inte skulle komma ihåg mig. Men det gjorde hon! "Men Magdalena, det är klart att jag minns dig!" Kanske var det därför att det var hon som såg tårarna i ögonen på mig alla de gånger jag missat tentorna med något poäng. Jaja... hon är snäll. Kerstin på mkv, eller itm som de nu heter.

Mina tre år på högskolan var de år jag känt mig mest osäker och haft minst självförtroende. Ibland önskar jag att jag kastat om mina år. Åkt utomlands först och pluggat sedan. Då hade jag pluggat på ett annat sätt, kunnat känna att jag faktiskt kunde saker och inte känt mig som en barnunge. Jag kommer ihåg att jag kände mig som en bluff. En låtsasvärld där alla leker vuxna och diskuterar och tycker, utan att egentligen veta ett skit. Men det kanske är det som är universitetsvärlden..

Just det, det är 13 grader inne i min lägenhet. 13 grader. Vad gör man?

Det går nästan min väg men ändå inte. Först ett erbjudande om ett jobb men sedan visar det sig vara ganska simpla arbetsuppgifter. Vill ha mer. Ge mig något att våndas över, att behöva använda hjärnan till. Se min potential för tusan!

Har sökt en kurs som börjar i januari som jag verkligen vill gå. Innan jag skrev ansökan så var jag ganska säker på att jag inte är vad de söker och att chansen att komma in inte är så stor. Nu när ansökan är inskickad så börjar jag dock få upp hoppet. Och där kommer problemet in, jag kommer att bli så otroligt besviken om de inte väljer mig.

Nästan en hel vecka utan bloggande. Så mycket som händer men samtidigt ingenting. Jag har haft det väldigt roligt på Microsoftkongressen, skrattat mig genom två veckor med mina arbetskompisar. För en gångs skull hade jag tur och hamnade i de bästa föreläsningsalarna med de bästa roommanagerna och värdinnorna.

Under tiden jag har jobbat har jag läst "Spanien - Sol och skugga" av Thomas Gustafsson som är en riktigt bra och välskriven historiebok. Har letat den de senaste gångerna som jag varit hemma men eftersom det kommer en reviderad upplaga till våren så har den inte tryckts i ny upplaga och varit slut överallt. Jag är nu framme vid slutet av 1800-talet och jag är helt förskräckt över hur lite jag visste om Spaniens historia. Och kunskapen jag hade kommer inte från skolans historielektioner utan från fiktionen, från filmer som "Slaghökern" och the good old Fantomentidningarna. Nu är jag på rätt väg i alla fall och ju mer jag läser om Spanien desto mer vill jag veta. Det är ett otroligt intressant land jag bor i och jag slår vad om att de flest svenskar som bor härnere bara känner till en bråkdel av den spanska historien. Vilket är väldigt trist speciellt med tanke på hur svårt det är att förstå det här landet och dess människor utan att veta dess bakgrund.

Det har kommit en massa snö i norr har jag hört. Söndagen i Barcelona har spenderats längs strandpromenaden. Vi har suttit på en bänk, solat ansiktet, kollat på folk och spanat ut över havet och alla båtar. I samband med en stor båtmässa härnere så gick idag startskottet för en världsomsegling. Jorden runt med en besättning av endast 2 personer. Nio båtar gav sig iväg och de ska vara tillbaka om ungefär 80 dygn.. Jag är väldigt sugen på att lära mig segla. Segling och golf, det är vad jag ska sysselsätta mig med när jag blivit lite rikare. Tror ni att jag passar in i den världen?

Mamma och Biggan, moster, är här och nu står mamma på en stege inne i mitt rum och tvättar fönstrerna. De tycker väldigt synd om mig för att jag måste bo i en sådan hemskt kall lägenhet. Det är nästan skönt att någon kommer hit och får känna hur kallt det är när vintern kommer. Jag har en vana att överdriva så nu tror ingen på mig, lite vargen kommer syndrom.

Har precis ätit en lyxfrukost, hårdbröd med getmese, nu väntar Borne med Picassonmuséet. Jag ska ta på mig mina nya kläder som inhandlades igår med hjälp av mamma. En svart kappa och en stor randig tjocktröja som används som klänning. Jag älskar höstkläder. Jag kommer ihåg hur jag kolla i höstkatalogerna när jag var liten och ville köpa alla vinröda, skogsgröna ulliga kjolar och halsdukar, tjocktröjor och strumpbyxor. I Sverige är ju den säsongen väldigt kort men här kan man gå höstklädd hela långa vintern. Underbart.

Jag jobbar nu på en Microsoftkongress. 5000 deltagare och det går ungefär 1 tjej på 500 killar, helt otroligt faktiskt. Två veckor ska jag jobbar, 11 timmar schemalagd aretstid men räknar jag efter så arbetar jag ungefär två timmar varje dag, resten av tiden kan jag sitta och läsa eller dricka te eller nåt. Jag tycker synd om de som inte läser, de måste ha fruktansvärt tråkigt. På två dagar har jag nästan plöjt igenom en bok och på torsdag kommer mamma med tredje Stieg Larssonboken.

Blev helt plötsligt väldigt väldigt trött så jag går och lägger mig. Fast jag hade så mycket att berätta, om mina coctailtalanger och.. hmm.. sen kanske det inte var så mycket mer när jag tänker efter. Jag måste börja sysselsätta mig med något intressant, åtminstonde så jag har något intressant att prata om på kvällarna.

Godnatt på er.

Jag känner mig lite stressad. Jag har precis klivit upp efter att ha sovit igen mig, åtta timmar och jag är mig själv igen. Det gick bättre än jag trodde att jobba så mycket igår. En siesta och sedan klarar man allt. På kvällen jobbade jag på en bar på Calle Valencia. En rysk kompis som heter Lida jobbar där och behövde lite extrapersonal på helgen. Det var riktigt roligt faktiskt och jag lärde mig göra lite olika coctails. Idag har jag så mycket att göra att jag ska sätta mig ner och skriva en lista.

Överst på listan: stäng av datorn och lägg undan boken (nu läser jag "I en klass för sig" av Curtis Sittenfeld.)
Sedan så ska jag storhandla, storstäda, skriva klart ett antal ansökningar som ligger och väntar, fixa upp TVn som i torsdags äntligen hämtades hos Dulce. Men först en snabbdusch. Wish me luck. Jag måste ha gjort allt det här innan jag går och jobbar vid tio.

Jag åt förresten supergod lyxfrukost nyss, te och hårdbröd. Jag älskar hårdbröd och det är det ur matväg jag saknar mest härnere. Nu finns det ju på IKEA men dit orkar jag inte åka så ofta.

Jag återkommer när jag kommit till ansökningspunten på listan för då måste datorn på igen. Ciao.

7-18, 22.30-03. Så jobbar jag idag efter en tvåtimmarsömnnatt. Jag är trött.

En fundering angående "Schenström-affären".  Är det verkligen någon som på allvar bryr sig? Som på allvar förfäras? Jag tror inte det.

Imorgon ska jag spela på El primitivo och vinna 40 miljoner euro. Så var det tänkt i alla fall. 40 miljoner. Ikväll har jag och Toni planerat vad vi ska göra om vi vinner. Köpa ett hus i Gracia, Sitges, Sollefteå, Stockholm.. Resa, intensivplugga spanska och katalanska. Köpa bil osv osv.. Och ganska snart skaffa en massa barn. Sedan monterar vi ihop en business och lever lyckliga resten av livet. Toni har samma drömmar. Fast han föreslog också att vi kunde strunta i allt det där och köpa Ronaldinho istället. Han går loss på ungefär samma pris! Bra att ha någon att lira med hemma liksom. Nä men idag är det min tur att ha ronnie. Mmm.. skulle vara ganska kul det också.

Har fått lön idag. Det saknas mer än en tredjedel. Förbannade agentur. Det räcker ju inte ens till hyran.

Läser lite överallt om hur det bästa för att gå ner i vikt är att promenera så nu tänkte jag testa det fram till jul. En promenad per dag och gym tre dagar i veckan. Vad tror ni omdet? Jag var så duktig när jag tillbaka från Sverige men de senaste veckorna har varit hemska. På varje kongress dukar de fram croissanter och sötsaker till frukost, sedan allt möjligt till lunch. Helst servarat på en brödskiva. Sedan croissanter på eftermiddagen igen. Jag måste sluta annars kommer jag att gå upp allt jag gick ner och det tänker jag inte tillåta. Så nu promenader var dag, plus gym såklart. Ikväll var jag ute i en sådär 50 min, det borde väl räcka per dag..

Idag för ett år sedan så träffade jag Toni för första gången. Det var en söndagseftermiddag vid femtiden och jag satt uttråkad vid datorn och surfade när jag genom balkongdörren hörde musik. Plaza Revolucio ligger ett stenkast från Carles lägenhet, där jag då bodde. Förra hösten var väldigt varm och den här dagen så sken solen så jag traskade ut, glad över att ha något att göra. På plazan spelade ett kubanskt band och jag köpte en glass och satt en timme och lyssnade och tittade på människor. Ett par meter ifrån mig stod en väldigt söt kille gjorde samma som jag, lyssnade och tittade. Han var väldigt söt med kortklippt hår, jeans, argentinarandig adidasjacka och gulgröna sneakers. Jag med världens sämsta minne minns allt från den dagen. Exakt var han stod, hur han höll i dragkedjan längst upp på tröjan, hur han kollade på mig.

Bandet slutar spela och jag känner att det är dax att röra på mig. När jag reser mig från bänken så tar han ett steg framåt men innan han hinner öppna munnen så vänder jag på klacken och går bestämt hemåt. Redan efter ett par meter så ångrar jag mig. Vad skulle det skada om jag pratat med honom. Jag hade ju inget att förlora. Väl hemma så känner jag att det var fel. Jag vankar fram och tillbaka i rummet i kanske tio minuter innan jag bestämmer mig för att gå tillbaka och prata med honom. Vad det modet kom ifrån vet jag inte för det ligger inte i min natur. När jag kommer tillbaka till Revolucio så har bandet slutat spela. Han står längst ner på plazan med ryggen vänd mot mig och jag går sakta mot honom. När jag är ett par meter ifrån honom så ser jag att han pratar i telefon. Samtidigt som han snurrar runt och får syn på mig riktar jag stegen mot gatan bredvid. Jag går in på en kiosk och köper en läsk för att ha haft en anledning till att jag återvänt.

När kommer tillbaka så står han där, den här gången utan telefon. Jag blir vansinningt nervös och får fram ett töntigt: Hola, q pasa? och skrattar. Senare har han berättat att han trodde att jag bara drev med honom för att jag skrattade så mycket. Innan han visste att det är sådan jag är. Han svarar iaf "I dont speak so good english" varav jag svarar att jag faktiskt pratar spanska. Han verkar väldigt förvånad över detta och vi pratar lite om vad jag gör här, vad han gör osv osv.. Sedan frågar han om jag vill hitta på något någon dag och jag säger ja. Han tar mitt telefonnummer och vi skiljs åt. Det är historien om hur vi träffades. På vårt plaza en solig söndageftermiddag.

Om vår första dejt berättar jag den 7 november. Ett år efter.

Vi har ett par riktigt fina höstdagar här nere med sol och värme. Jag vaknade dessutom innan klockan ringde imorse så det ser ut att bli en skön dag. Igår däremot så missade jag att klockan skulle ställas tillbaka och åkte iväg på ett jobb en timme tidigare än nödvändigt.

Nu ringde Marja så jag måste kuta. Vi ska på cirkelstyrketräning. Var på Camp Nou igår och såg fotboll. Matchen var inte så bra och Ronaldinho var riktigt dålig, tråkig att se. Messi kom dock in på slutet och styrde upp det hela. Annars hade jag inte varit så imponerad.

"Millenium" ligger bredvid mig och jag har läst sedan jag kom hem vid femtiden men nu kan jag inte öppna boken för då blir det ännu en sömnlös natt. Igår låg jag vaken och fantiserade om alla mördare som tog sig in i min lägenhet. Jag hatar min fantasi ibland. Jag kunde inte somna förrän dörren öppnades och jag såg ljus utifrån hallen. Vilket i sig är ganska paradoxalt eftersom det egentligen kunde ha varit mördaren jag tidigare inbillat mig höra. Istället så hör jag dörren öppnas, tänker att det är Magdalena och somnar på direkten. Hon kom hem runt tre och jag var tvungen att gå upp vid sju. Ikväll är hon ute igen och kommer garanterat hem ännu senare medan jag måste upp vid sju imorgon igen så det är bäst att låta boken ligga. Men den är ju så spännande.

Det är tortyr att läsa deckare när man har en sådan livlig och morbid fantasi. Dessutom har jag idag på tantdläkarkongressen sett ett gethuvud genomborrats för att demonstrera en ny borr. Happy thoughts, where are you? I Sollefteå brukar jag alltid läsa Åsa Nisse innan jag somnar om jag läst nåt läskigt. Här lyser julalbumen med sin frånvaro.