Con dos cojones!!!!

Det blev en så mycket trevligare kväll än jag trott igår. Toni åkte nämligen ner till centrum med sin bästa kompis Marcel bara för att hänga med mig på Club 13 och sen gick de med mig till Felini. Vi gick in med fotografen och hjälpte honom under kvällen. Eller Marcel hjälpte Julio medan jag och Toni bara hade ögon för varandra.

Förlåt mamma! Min mammas största oro med att jag bor här är att jag ska bli kär i en spanjor. Att jag ska bli kvar här. Jag har fortfarande inte ramlat dit men det kanske kommer snart, vem vet. Jag hoppas iaf. Nu vet jag att du läser det här mamma men jag måste berätta vad du sa förra veckan. Mamma ringde nämligen upp mig efter att jag skrivit om Toni första gången. Här är det samtalet:

-De behöver väl inte springa efter spanska pojkar så mycket.
-Mäh, sluta rå.. det gör jag ju inte.
-Jo det tycker jag nog att det verkar som.
-Men vill du att jag ska vara ensam? Vill du inte att jag ska träffa nån?
-Joo... Men.. Men du kan väl träffa nån på Hallsta!
-Hahahahahahahahahahahahahahaha..
-Jag vet en kille som är så trevlig också, du vet nog vem det är. Han är lika gammal som Anki.
-Du menar han som ser ut som en Kendocka? hahahaha
-Ja men han är faktiskt trevlig!
-Men mammaaaa, du kan inte mena allvar. Om du blir så irriterad så får du sluta läsa min blogg.
-Men jag tycker att det är spännande.. hihi.. egentligen..

Hysteriskt rolig min mamma. Sollefteåbor förstår mig. Hallsta är hotellet dit alla går på juldagen. Och då menar jag alla, för det finns bara ett ställe att gå på. Men chansen att jag kommer att träffa min drömprins där är ju så gott som obefintlig.

Nu kommer snart pappa! Om en timme typ. Måste städa, nu!..

Hasta siempre

Kommentarer
Postat av: Mattias Haräng

Hej Magda

Du måste lyssna mer på din mamma. Att träffa någon på Hallsta låter alldeles utmärkt tycker jag. He he. Skämt och sido, det är ändå skönt att hon lägger en sådan kommentar. Ha ha.

Jag har faktiskt varit och är i New York denna vecka och försöker lära upp amerikanerna hur man ska arbetar med Intranätet. Första dagarna bodde jag på Manhattan : ) Tror du morsan var orolig, det var nog bara en underdrift.

Men det är kanske så, är man från landet så tror de kanske att man är "lite tappad bakom flötet" när man kommer till storstan, eller så är man helt enkelt det.

Detta blev rörigt, men återigen, man ska nog lyssna på mamma. He he.

Sköt om dig

Kram Matte

2006-11-17 @ 21:23:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback