Ett fan.

Ni som känner mig vet att jag inte alls är intresserad av musik. Om ni inte visste det redan så känner ni bara min förfinade version av mig själv. Det är sån grej som man (eller iaf jag) alltid måste ljuga om.  Jag älskar att dansa och fester=musik men hemma är det hellre tyst. Fram tom nu då ag för första gången i mitt liv faktiskt har ett favoritband.. vilken nörd man är. Samma skiva har spelats i mitt hem sedan juni. Varje dag. Vissa dar har den säkert snurrat 7-8 gånger.

"El canto del loco" heter min nya kärlek. När jag sa till Rob att jag gillade dem så sa han att det bara var 14-åriga tjejer som gillade den musiken.

AHA!!!!! Polletten ramlar ner.. ÄNTLIGEN fattar jag allt! Inte konstigt jag inte hittat min musiksmak när musiken jag gillar endast lyssnas på av spanska fjortisar med utsvängda byxor o buffaloskor. Jag menar, det är ju inte direkt så att det såldes så mkt av det på konsumhyllan i solle. Plötsligt känner jag mig själv lite mer, lite bättre.. 

Var på deras konsert förra måndagen.. Hade längtat som bara den. Det var en gratiskonsert på forum och väl där kände jag mig som spanjorska för första gången. Enda blondin i hela publikhavet. Sjöng med i varenda låt och det lät väl ungefär som när man sjöng engelska texter när man var åtta. Påhittade ord eftersom det är svårt att höra vad de verkligen sjunger. Mycket roligt! Fast kanske mest för de som stod bredvid mig.

Nu, kvart över tio fredag kväll. Väldigt trött men jag pallar inte en till kväll hemma så jag ska ner på stan om en-två timmar. Möta upp stina och gå på en invigningsfest på Zentraus. En bar där hon brukade jobba, de har haft stängt ett par månader. Det blir nog ett par drinkar och sen hem till sängen. Kanske en sväng förbi City Hall. En massa personer har ringt mig för att sätta upp mig på listan ikväll så det kanske är en bra fest. Vi får se.

Drinken med stort D som  jag och stina kommer att dricka ikväll. (jag hörde i måndags att den hade ett namn, men det kommer jag ju inte ihåg såklart):

Poncho Caballero med limeextrakt och coca-cola. Smakar som colaflaskor, eller jag tycker de smakar som cola-boxarhandskar, men det är ingen som kommer ihåg den godisen.

Grymt god. Ska köpa hem några flaskor så får ni servera det på restaurangen mamma o pappa.

Till mina andra beroenden kan jag nu lägga bloggberoende.

Hasta pronto

Kommentarer
Postat av: marre aka whitney

Ditt skandalösa ointresse för musik måste bekämpas. Marre rycker ut och bränner några skivor lättlyssnade godsaker till Magda. Bara för dig. Puss.

2006-10-07 @ 10:44:53
Postat av: alex (den kvinnliga versionen)

buffaloskor?? ni maste ta upp skomode i er nya tidning!! och vem ar denna stina som smyger sig in i bloggen lite da och da?

2006-10-10 @ 19:22:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback