Puto América del Syr

Igår gjorde jag inte många knyck. Åt äntligen sushi. Det var gott men lite för dyrt, får testa nästa ställe i veckan. Sen lite jobb, o då menar jag liiiite.

Jag hade planer för hela kvällen men allt sprack. Min plan var: träffa rob som jag inte sett på nästan två veckor pga jättemkt jobb. Sen gå och titta på lite kläder, har en kompis som jobbar som assistent åt en designer och de visar nya kollektionen först för vänner. Sen var drinkar planerade på några barer nere i centrum. Alla tjejerna skulle komma. Efter det stod vi på listan till la Paloma. Ett tips, planera inte in för många grejer. Jag lyckades bara komma till nummer ett på min lista. Inte så bara i och för sig men.

Rob åker till Sydamerika.. argentina, uruguay o sen stannar han i peru för att jobba i nåt projekt för fattiga. På obestämd tid. MEN men jag då? Jag visste ju att han hade planer på att åka men i det här landet verkar alla ha stora planer men det brukar oftast också bara hålla sig till planer. Men nu är biljetten köpt så han åker redan den 8 nov. Får man bli förbannad och ledsen när nån åker om de åker för att jobba som volontär? Eller är man för ego då?

 "es solo un hasta luego" "det är bara ett vi ses senare". Vaddå, om en sådär två år då eller?  Bedövad, så känner jag mig.

Hasta luego vänner

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback